jag vet inte in eller ut längre
det som gick så bra
nu blir tunneln allt trängre
ljuset som en gång var så klart
det som nu knappt syns
det är inte längre självklart
så det har gått ett bra tag nu
men snart faller allt itu
oron som inget beskriver
ja, smärtan som hela tiden stiger
jag ser oss gå mot vår egen död
vi valde bara en omväg
för att dölja våra brister i nöd
jag är inte redo att släppa taget
för då kommer jag falla
vi lever på sista andetaget
vi går en stig som avviker från det goda
det är en del dumma saker gjorda
vi ska hela tiden vela
vi är inte längre hela