Mitt löfte till mina barn ♥ ♥ ♥

av Jessi

Så länge jag lever – först av allt, är jag din förälder – sedan din vän. Jag kommer att förfölja dig, flippa ut på dig, lära dig en massa, driva dig till vanvett, vara din värsta mardröm och jaga dig som en blodhund när det behövs. Varför? Därför att jag älskar dig! ♥ ♥ ♥

När du förstår varför, vet jag, att du blivit en ansvarsfull vuxen. Du kommer aldrig hitta någon som älskar dig, tar sig an dig, och bekymrar sig mer för dig, än jag gör. Om du inte hatar mig mer än gång i livet – gör jag inte mitt arbete tillräckligt bra. ♥ ♥ ♥

Du och jag

av Jennifer

Tiden flyger förbi och vi blir äldre, skrynkligare, vi blir dumma, snälla, vi säger saker som vi inte menar. Det var länge sen vi möttes och vi sa saker vi inte ville, du gick och jag kunde inte andas. Du var borta länge och du kom men jag svarade inte och jag låg där på golvet till sist , jag var lämnad. Jag visste att vi föddes för att hålla ihop men det var försent.

Jag frågar mig själv

av Evelina

Medan solen den strålar där ute letar jag efter ljuset i mig.
Jag frågar mig själv: Var kan det vara? Vad gör jag för fel, varför finner jag det ej?
Men inget svar jag får.

Medan regnet där ute faller ner, finner jag regnet i mig.
Tårarna som ständigt faller ner, invärtes som utvärtes.

Medan åskan den mullrar där ute känner jag mullret i mig.
Ett yrväder, en ilska som aldrig säger stopp.
Jag frågar mig själv: Varför är det så här?
Men inget svar jag får.

Internetfånge

av Leo Ängeslevä "livstidsfånge"

Jag sitter inlåst på obestämd tid, man kan kalla det för livstid…
Jag har internet i min blick, chansen till ett normalt liv jag aldrig fick…
Skriver normalt sätt på på papper med min penna av märket bic men skriver nu här sen jag fick internet i min blick…
Sedan jag dog i min cell, kan jag surfa varje kväll, på dödenshotell…
Det blev mitt straff för all otur i det livet jag haft, nu sitter jag fast…
Och tänker på alla ensamma stunder jag haft som tillslut tog mitt liv…
Nu är det bara på internet som jag lever mitt liv, sitter fast i ett bredbands jack…
Men surfar trådlöst i mina jack, fick evigt liv i en digitaltid, dömd till livstid för mitt förra liv…
Nu har jag evigt liv, tack och lov för denna tid…

Självständighet

av Leo Ängeslevä

Samhället ser ner på mig, jag är inte avundsjuk på dig…
I dina ögon blir jag aldrig fri, det blir aldrig vi…
Min kamp handlar om att självständig bli, det är svårt i den tid vi lever i…;
Jag är fri i min egen värld som kan jämföras med en form av anarki, men med frihet som livsfilosofi…
Är inte för den diktatur som vi lever i, där man blir behandlad som ett djur om man inte passar in i rådande samhällstruktur…
Då kastar dom bort nyckel och låser in en i en liten bur…
Det är en helt annan kultur att leva omgiven av en mur man aldrig kommer ur om man är en av dom som inte hade samma otur som du som tror att du är fri i denna digitala värld vi lever i…
Friare än så här kommer jag aldrig bli, skrota internet så blir du fri…

Hon blev bara 17 vårar

av Victor Börjesson

jag kände en flicka
hon hade just fyllt 17 vårar
hennes ögon var klara
dom glittrade om dagen
men natten föll
och hennes ögon fylldes med tårar
hon såg det inte själv
men hon var storslagen

en kall vinternatt bad hon mig
att hålla hennes hand
hon skakade lätt
men log vagt
och drog mig nära
så smycket jag vill säga
mitt hjärta är i brand
men jag kan inte leva
med all den smärta att bära

jag drog henne närmare
och kysste henne ömt
hon blev bara 17 vårar
mitt eget liv har jag glömt

Kontrollsamhället

av Leo Ängeslevä

Ny dag nya prövningar, för att leva finns det inga övningar…
Nu mera är kärlek och ömhet digitalt…
Det finns ingen tid att mötas verbalt…
All komunikation sker digitalt, samhället vill ha totalkontroll…
Personligintegritet är lika med noll, storebror håller koll…
Man bollas runt som en liten boll, saldot på mitt bank konto är lika med noll…
Folk tror att all kontroll är bra för dom, samtidigt som satetteliter ser och hör allt du gör…
Storebror kontrollerar dig tills du dör, om du inget gör…
Undra om Gud på digitala böner hör?
I din vardag lämnar du digitala spår…
Kontrollsamhället har byggts upp i över hundra år, det lurar dig mer och mer ju längre tid som går…
FRA lagrar allt som går och ser dig då du går…

Min son

av Bettan Ågren

Vart är du min son längtan är så stor, jag är ju din mor.
Det är här du ska vara kan du inte svara!
Smärtan brinner i mej jag älskar ju dej

Du försvann ju så fort bara på nån timme gick du bort
Aldrig så här förtvivlat jag mått
Smärtan brinner i mej jag saknar ju dej

Det är så mycket jag ville säja det var så mycket vi skulle göra
Alla försöker trösta med det är Din röst jag vill höra
Smärtan brinner i mej jag älskar ju dej

Barnen ska inte gå det är dom som åren ska få
Inte vi mor och far ska här på jorden vara kvar
Vi Älskar ju dej

Micke the man
kallade dina vänner dej ibland

Jag saknar ditt skratt ditt leende ditt ödmjuka hjärta
om du visste vilken smärta

Jag vet att du inte ville oss så här illa, du var naiv
trodde att du hade evigt liv
Du är med mej varje timme minut och sekund
Jag får inte en lugn stund

Du somnade in och vaknade aldrig mer
Framför mej är det alltid dej jag ser

Smärtan brinner i mej
Jag ÄLSKAR ju dej

några ord från en trasig mor

Spelet är min drog

av Kim

Spelet är min drog

Spelet som uppstår emellan två människor som blir känslomässigt involverade är min drog.
Det är den värsta och mest underbara drogen av alla droger. Den kan få mig till att ta de mest irrationella besluten, eller framkalla handlingar som är vanvettiga. Å andra sidan finns det inget som kan få mig att känna mig lika lyrisk, upprymd, lycklig eller så hel som spelet får mig att känna. Det är ett ständigt lyckorus och varenda gång mobilen ger ifrån sig ett ljud så kommer fjärilarna i magen. För att inte tala om besvikelsen när det visar sig vara ett falsk larm. Det spelar ingen roll vad som händer runt omkring mig när jag läser vad du skrivit till mig, jag lyckas ändå alltid stänga av hela omgivningen i just den stunden. Samma sak händer när du och jag är tillsammans. Där befinner vi oss tillsammans i vår helt egna bubbla avskiljd från verkligheten men ändå i den enda verkligheten. Någon stack hål på bubblan, nu har jag ersatt ett spel med ett annat och en drog med en annan. Saknaden av irrationella beslut och vanvettiga handlingar är större än någonsin. Känslan av lyrisk upprymd lycka är för länge sedan bortglömd. Spelet idag får mig enbart att glömma mina ångest känslor som jag tampas med, det får mig att slappna av för en stund. Är jag utan det för länge så blir jag galen så försök inte ta det ifrån mig! Nu vill jag fly, jag vill börja ett nytt spel, återigen känna ruset! Men till vilken nytta? Spelet upprepar sig och bieffekterna är de samma.

Din plågsamma tysnad..

av JaDu....

Din tystnad säger allt dina läppar vill förmedla krossar allt i sin väg Så även mig Den tystnaden Den olidliga krävande smärtan när man bara vill ha svar på frågor som inte kan besvaras längre!
Men jag försöker att strunta i dig så länge du är lycklig med hon! Men jag lär väl sakna dig förevigt.. och undra hur kunde du säga att jag betydde mycket för dig när du blev någon annans. Hur kom du över mig så fort? Men jag börjar fatta allt nu.. har gått igenom allt varje dag sen den dagen vi lämnade varann 6 månader har snart gått och jag undrar än idag om allt jag tror inte du vet hur det känns för mig den dagen du förstår den lär aldrig komma… men ska inte säga för mycket det gör bara så himla ont. Du kommer föralltid att vara källan till mina tårar varje dag och natt… behåll din tysnad se så långt du kommit med den…..

Fakta

av Daniel

Omge dig med saker och vänner som du tycker om. Personer som aldrig hör av sig kan du strunta i.