Dikter om livet

Att följa sitt hjärta

Ta en till,
du kan komma vart du vill.
Vi börjar med vännerna i slottet,
slutar med madrass på loftet.
Att följa sitt hjärta är inte lätt,
när man tror sina vänners lag är rätt.
Uppmärksamheten är kul och viktig en stund,
tills man vaknar på loftet utan en blund.
Den enda personen man aldrig ska svika,
är sig själv som aldrig kommer vika.

MUREN

Jag hade byggt upp en mur omkring mig efter alla lögner och svek. Men så plötsligt dyker kärleken upp och livet fick en mening.
Men så smiter även du iväg, fegt, med dina lögner.
Är jag bara en leksak, någon man kan roa sig med för att fördriva tiden?
Nu är min mur ännu högre. Tror inte att jag kommer våga riva ner den igen.

Lena F

Mot livsresans slut

Vägen var lång, nästan alltid rak och fin
men idag – nej, den vägen är inte min
Borta är skrattet borta är en skön harmoni
tänk att det så för mig skulle bli

Minnena var alltid de bästa man kan ha
ja, det kändes verkligen riktigt bra
Nu är det moll i sinnet och själ
jag som hoppats att allt skulle gå väl

Sakta jag märker att jag lämnat mitt naturliga jag
det hjälper inte att jag försöker med nya tag
Något förtvinas och kommer inte igen
ja, jag vet – det har namnet ”demens”

Nu kämpar jag för att klara ännu ett år
hoppas det funkar och jag omvärlden når
Men jag vill inte fortsätta på detta sätt
det gör just nu inte livet så lätt

Bilden av Dig

I ett visst tillfälligt mått av ensamhet…

Evigheten strömmar alltid fritt, strövar

alltid framåt… Sökandes energier av ljus

och värme i en samlingspunkt. Där… Vill

jag möta Dig, klar, ren och oförstörd. Där

synden över Din själ ligger som påklistrade

fåror, och bildar ett mönster… Bilden av Dig

Isberg

En utandning frös till små istappar som föll
Endast ordet blev kvar och färdades
genom den kalla luften sökandes sitt mål
små öron röda av köld… Absolut gehör.
Snorets frusna gestalt under näsan sin
boning. I skägget fann sin nedre hemvist
ett isberg

Åter vinnare

Jag är Ert öde
Sa livet till den döde
Att åter och åter födas
Av livet sen åter dödas
Reinkarnationen
En cirkel en ring
Själarnas kretslopp
När all kommer omkring

Allt är inte sockersött

allt är inte sockersött,
fjäderlätt, rosenrött
allt går inte som en dans
idyllen brister någonstans

allt är inte mys och pys
gulle-dig och fredagsmys
allt går inte som på räls
nog händer det att tårar fälls

bråk och tjafs och hårda steg
en blick så vass, en mun som teg
allt har inte sagoslut
ibland så längtar hjärtat ut

tjat och gnäll och ekorrhjul
stök och bök och vardagsstrul
egentid som aldrig finns
förälskelse man bara minns

nej allt är inte rosenrött,
fjäderlätt, sockersött
allt har inte guld i mund
jag älskar inte varje stund

men glimtar finns av lyckorus
ömhetsblick och glitterljus
trygghetslugn och vardagsro
det ljuset ger mig kärlekstro.

@JessicaMarieOlsson

Förortens Superhjältar

Allrakäraste svartklädda icke-konformistanarkister, esteter som trycker längs väggarna i skolkorridorer och blänger på brölande sportkillar och storbröstade blonda brudar, den sociala rättvisan och jämställdhetens trasige försvarare som diskuterar politik på kaféer, går på konstutställningar och bibliotek och alternativa biografer, lyssnar på accepterad och unik musik och tar ert kaffe svart som ni påstår era själar att vara
vilka är ni egentligen?

Ni är hipsterkommunister som lider av medelklasskomplex
icke-legitima anhängare av socialismen som drömmer om en röd revolution i en förortsvilla och
bränner pappas pengar på Urban Outfitters, ser-jag-ut-som-en-arbetare-nu?
Som går på demonstrationer för djurens rätt och bilfri innestad och refugees welcome! och krossa nasseasen! för att sedan komma hem och nicka i takt med mammas och pappas semirasistiska mantra vid middagsbordet
Tusenkronorskängor som stampar takt på gatan och tror att de är gatan men är egentligen en personifikation av den fjärde våningen
Surroundsystem som spelar snabb socialistpunk på sovrummet, 35 kvadratmeter på övervåningen, svarta specialbeställda tapeter tapetserade med posters föreställande människor ni skulle hugga av en arm för att vara
Som stoltserar med sin depression och ångest och socialfobi, självmordstankar för att samla tummar upp från likasinnade
Svartvita bilder på rosor och nakna ryggar läggs upp på alternativa sociala medier i tro och hopp om ett kulturellt intellekt medan namn som Hemingway gör ögon tomma och lägger huvudet med den pastellfärgade indiefrisyren på sned
Stolta kapitalistmotståndare med alltför stora jeansjackor och pins med loggor av äldre band som inte stod för annat än att tjäna pengar, som dinerar på McDonalds och
diskuterar världens förfall och sitt universella hat mot mänskligheten och det kommunistiska samhälle som ni planerar att bygga utan att vara sig ha läst eller hört talas om Marx eller Engels
Passionerade skolkare och lidelsefulla Marlbororökare och Coca-Cola Lightdrickare som beklagar sig över sin svåra alkoholism de drabbats av efter att ha smakat vaniljvodka från pappas spritkabinet utblandat med femtonkronorsläsk på en hemmafest i Danderyd
Polyglotter som sägs ha sarkasm som modersmål men som ändå inte förstår Wilde eller samtiden och som börjar tala om vädret när man försöker starta upp en intelligent konversation
Som kallar er själva ”weird kids” på sociala nätverk, gömda bakom en profil skapad för att lura andra men lyckas bara lura er själva
Som startar häftiga dispyter om feminism på Twitter men som gömmer er bakom första bästa hörn när bästa vännen blir tafsad på och kallad hora
”Hon borde skylla sig själv, skulle inte ha kommit med en så kort kjol till skolan” hjärnan som bygger en mur för att dölja och försvara sitt eget hyckleri
Mammas fega små rebeller och vegan-vegetarianer som i sin egen dumma okunnighet smaskar på vingummi och avskyr Banksy men älskar Starbucks bara för att det är en trend
Som gråter ut på Tumblr och anklagar hela världen för den fruktansvärt vidriga orättvisa ni utsätts för i ert vardagsliv medan kvinnor och barn dör i plastbåtar ute på Medelhavets grymma vågor
Som vill stå i stridens hetta under den röda fanan men tackar nej till att åka ner till Afrika och göra skillnad i praktiken eftersom ni är rädda att få skit under de svartmålade naglarna
Som krossar och stampar och knivhugger i fredens och frihetens namn

Ni har åtminstone en vision
den är falsk, tillfällig och inte er egen
men det är fortfarande en vision
Bra jobbat

Gräset är grönt

Solen är gul havet är blått gräset är grönt det är varmt och skönt men nu är det kallt det är snö överallt nu är det svart det har blivit natt.

Min Spegel

Sprickor, långa som trädens rötter, slingrar sig ut med min spegelbild. Krackelerad, just så känner jag mig. Mitt avtryck i spegeln förändras när jag sakta rör mig fram och tillbaka. Bilden bryts mot de alla ojämnheter som glaset bär. När jag var hel var min bild inte lika intressant att se på. Den fascinerade inte mig. Jag tog den kanske för givet. Nu står jag här och försöker minnas hur jag då såg ut. Tittade jag någonsin? Var reporna gömde? Jag såg kanske rosorna som avbildades men inte dess vassa taggar som långsamt repade glaset. Nu har jag vaknat, trots att jag aldrig varit så omtöcknad. Reporna går inte att reparera, jag måste acceptera att leva med dem. Jag måste acceptera att rosor har taggar. Det är ju trotts allt en vacker växt.

Steg 1-3

Steg 1# på väg mot mänskligheten
Hur mycket pengar och resurser en människa än har kan man aldrig rädda alla. Men för varje enskild människa du hjälper, hjälper du mänskligheten ett steg närmare riktigt kärlek och gemenskap.

OAB
2015-01-27
10:35

Steg 2# Hitta dig själv
Att leta efter något som inte finns, är som att leta efter dig själv i någon annan du kommer aldrig hitta det som du letar efter dig utan du kommer förlora dig själv på vägen och finna någon helt annat.

OAB
2015-05-12
14:51

Steg 3 # Den sista vägen ut
När du väl hittar dig själv vid vägens ändå utan svar, utan sökande och utan någon, inte ens dig själv.
Då inser man att du är lika ensam som den ensamma blomman som står på den snötäckta ängen och ensamt slåss emot vind, kyla och snö och tillslut dör den.

OAB
2015-05-12
16:03

Aldrig trångt

Aldrig trångt för kärlek

vad är att älska vad är att tro?
Jo det är där jag och du kan bo.
Där vi kan leva livet långt,
utan att det blir för trångt.

Reklam