Julnatten
Genom grå olivträd gick en vintervind,
trängde samman fåren bet i herdens kind.
Det låg is på bäcken, snö på bergen låg.
Mörkt det var i Juda, vart än ögat såg.
Plötsligt tändes himlen, det blev varmt med ens.
Sången ljöd, och ljuset lyste utan gräns.
Men så släcktes ljuset, stängd blev himlens dörr.
Sången ljöd ej mera, allting var som förr.
Nej – en nyfödd gosse låg på bädd av strå.
Så var änglasynen ingen dröm ändå!
♥ Detta är bara en påminnelse till alla er som arbetar mycket och ofta. Vi bör inte låta tiden glida genom våra fingrar utan att ha tillbringat så mycket tid med dom som verkligen betyder något för oss. De personer som älskar oss oavsett vad. Kom ihåg att spendera din tid ihop med dem som du älskar.
Om vi dör imorgon kan firman vi jobbar för lätt ersätta oss inom några få dagar. Men familj och vänner som vi lämnar kvar kommer känna tomheten och förlusten i resten av deras liv! Tillåt dig själv att ge mer av din tid, för tiden är värdefull och den kommer aldrig tillbaks, men minnen av tiden tillsammans finns i våra hjärtan för alltid. ♥
Om du inte kan sova kan du stiga upp och se ut genom ditt fönster. Se på stjärnorna, molnen och kanske månen. Upplev snöflingorna som sakta seglar ner mot den frusna marken och den svala vinden som smeker ditt hår. Andas och känn tacksamhet och ett lugn som sakta sprider sig inom dig… *Sov gott!*
En kom hit för att fly från döden. En kom hit för att undgå döden. En kom hit, av terror tvungen. En kom hit för att gifta sig med kungen (Silvia). Dom är tyskar, iraner, greker och turkar. Mest är dom snälla, andra är skurkar. En del är ärliga, andra skumma. En del är genier andra är dumma. Mest är dom fredliga, andra vill slåss, Med andra ord, dom är precis som oss. Med fel och brister, tuffa och mjuka fast inte lika avundsjuka! Vissa är färgade, andra är arier som köper sin bruna färg i solarier. Vissa är svarta, andra är gula. Vissa är vackra, andra är fula. Men fast dom ibland även annan färg é, är dom precis som vi i Sverige. Och när dom vill jobba här, är tacket- ni får inte jobba än, för facket. En del är båtfolk från Vietnam, som inte kan sjunga ”Weshall over come”. Som inte kan ”rulla di rulla” som vi. Och dom blir sällan fulla som vi . En del är mera judar än vi. En del har andra gudar än vi. En del söker lugnet istället för bråket. Det enda vi svenskar kan bättre – är språket. Det sägs att vi härstammar från Adam och Eva som inte var svenskar – men ja må dom leva!
Släden den glänser i stjärnornas ljus
Tomten går in med klappar i ett hus
När han kommer tillbaka är renarna väck
Kvar står bara hans julklapps säck
Han ser sig förvirrat om efter djuren
Då ser han 2 skyltar som sitter på muren
På den ena står det Securitas vakt
På den andra de djur som står här går till slakt
Tomten tänker otur som fán
Utav alla ställen, landa på Scan.
Men det är kanske inte, nån fara och färde
För dom jobbar väl inte här den 24:e
Det gör dom förstår han, när han hör skriken.
Tomten rusar in på fabriken
På ett band ser han renarna, å vilken pers
En efter en, blir de malda till färs
Maskinen är stor och han slänger vanten
Och med ett språng sig upp på kanten
Han tar tag om den sista renens svans, det är blodigt å halt, han har dålig balans
Han träffar maskinens roterande egg
Det sista som syns är han blendvita skägg
Gläns över sjö å strand tomten säljs som isterband.
God Jul
En stjärna i vårt fönster, ett ljus på varje bord,
en lingonkrans på dörren, en sång – och glada ord.
En lukt av lack i huset, av hyacint och gran,
och hemligt pappersprassel och mycket marsipan.
Nu sitter vi och väntar, för allt är klart och gjort.
Just nu går julen sakta – sen går den väldigt fort!
Julklappar vill alla ha så nu får du skrika JA!!.
I Partille vi nu bor, får vi hoppas på att det är där som Tor inte bor.
Växter och blommor vill alla mammor alltid, ha men vi vill ju bara ha godis eller choklad.
Våren väntar vi till nu, men inte till Halloween för då säger alla BUU!!.
Om man har tur i livet, tar man aldrig något för givet, Men om man inte har tur i livet, tar man alltid något förgivet.
Kompisar får man på dagis eller i skolan, men inte i magen för då är alla så otroliga.
Kompisar har man för livet om man inte tar dom förgivet.
Min vänskap med dig är riktig snabb, om du inte vore en grabb.
”FÖRE GIFTERMÅL:
Han: Ah… äntligen. Jag kan knappt bärga mig.
Hon: Vill du att jag ska gå?
Han: NEJ! Tänk inte ens tanken.
Hon: Älskar du mig?
Han: Självklart. Nu och för alltid.
Hon: Har du någonsin varit otrogen mot mig?
Han: Aldrig! Varför tror du det?
Hon: Vill du kyssa mig?
Han: Så fort jag får chansen!
Hon: Vill du slå mig?
Han: Aldrig! Är du galen?!
Hon: Kan jag lita på dig!
Han: Ja.
Hon: Åh, älskling…
EFTER GIFTERMÅLET:
Läs nerifrån och upp”
När första ljuset brinner står julens dörr på glänt
och alla är så glada att fira få advent.
När andra ljuset brinner vi julklapparna syr
och vi bakar kakor och har ett fasligt styr.
När tredje ljuset brinner är snart Lucia här
hon bjuder oss på kaffe och bud om julen bär.
När fjärde ljuset brinner vi hämtar julegran
och alla barnen räknar, dan före dan före dopparedan.
Sen julafton kommer som vi har väntat på
och alla blir så glada att klappar ge och få.
Vår bästa julklapp kommer från Herren Gud, vår far.
Det Jesus är som hjälper oss i alla våra dar.
Det lilla ordet jul
Det finns ett litet, litet ord
som jämt gör mej så glad.
Varenda timme dansar det
kring räknetalens rad.
Det skuttar som ett litet troll
uti min läsebok.
Jag undrar och jag drömmer
och jag svarar rent på tok.
Jag minns det strax på morgonen
och sent i sömnvarm kväll.
Det smakar på min tunga
som en ljuvlig karamell.
Vad gör det att december
är så lång och grå och ful
när ordet som jag tänker på
och drömmer om är JUL!
Jag andas, men får ingen luft
Jag lever, men känner inget liv
Jag ler, men slocknar sekunden efter
Jag vill, men finner inget mod
Jag längtar, men det finns ingen längtan
Jag önskar, men finner mig lägre och längre där i från
Jag ser, men andra kallar mig blind
Jag vill känna mig fri, men blir bara mer instängd
Jag drömmer, men vaknar snabbt och inser att det inte var annat än ännu en dröm
Jag gråter, men alltför sällan så det syns
Jag tiger, trotts att det är så mycket jag vill säga
Jag fryser inom mig, vad kan värma
Jag förlorar, tid och rum,… försvinner…
Jag kämpar, men varför
Jag lyssnar, men vill inte höra
Jag försöker förstå, men förstår mindre och mindre
Jag lottsas må bra, men masken är för tung för att alltid bära. Den blir alltför synlig för andra…
Jag bryr mig, men finner mindre och mindre ork…
Med dig är jag hemma,.. hemma igen…
Närheten som jag saknat
Drömmar som fått mig att längta
Doften av din parfym…
Känslan av dina händer som tryggt håller om mig…
Med dig är jag hemma,… hemma igen…
I din famn, … jag blundar och lyssnar,…
Ditt hjärta slår,… jag känner känslan av lugn i hela min kropp
Värmen från din kropp värmer mig igen,…
Ord jag saknat,… känslor som vaknat….
Med dig är jag hemma,.. hemma igen…
Dina ögon glittrar och blänker igen,…
De glittrar av vackraste blå när du ser på mig…
Jag har saknat känslan av hur du en gång såg på mig,…
Nu ser du mig igen och jag känner,…
Med dig är jag hemma,.. hemma igen…
Jag vill hoppas ,… jag måste få tro….
Att du vill stanna,…
Stanna med mig,…
Våga chansa,… våga lita på att allt går,…
Om vi verkligen vill,… om vi i våra hjärtan känner…
Med dig är jag hemma,.. hemma igen…